Mattias Bäcklin
Frusna ögonblick i järnriket
installerad i det nybygda naturhuset på Vasaskolan i Gävle 2024
beställare Gavlefastigheter
Gestaltningen består av två reliefer, en stor teckning och en skulpturgrupp.
Reliefen orkanens öga gestaltar uppkomsten av ett intresse med insektsdelar som väller ut mot betraktaren som ett vulkanutbrott. Den samspelar med ekreliefen Dödssköld på fall som visar en arts borttynande. Den stora teckningen är ett slags stilleben i urskogsmiljö där jag tecknat in exemplar av uppstoppade djur från skolans väldiga samling i gävleborgläns urskogsområden med rester från gruvverksamheten. Förlagor har jag hämtat från vandringar i gysinge, Färnebofjärden o hoforsområdrt mm. Teckningen står i samspel med en sju meter lång Helmer osslundmålning som finns i skolans Aula.
Trädkulpturgruppen Mångfaldens orubbliga rörlighet är gjord av träden som fälldes för att skapa utrymme för nybyggnationen. En liten lokal förändring som med skulpturerna omfattar ett större ekologiskt sammanhang.
Fåglars utbredningrörelser över o inom nationsgränser. Gruppen består av tre i Sverige utrotade fågelarter blåkråka, lunnefågel o mellanspett samt tre nytillkomna arter ägretthäger, svarthakad buskskvätta o brandkronadkungsfågel.
tack till alla medskapare Nioform, Stålfågel Smide, artspartner samt vasaskolan, Gävle kommun och beställaren gavlefastigheter
Invigning 20 mars.
Plats: Hästhagskolan i Farsta
Uppdragsgivare: Stockholm konst
Beställare: SISAB
Uppfört: maj-juni 2023
Interiören
Till interiöern gjorde jag tre stycken betongreliefer som knyter an till fasaden. Dom föreställer olika varianter av björksplintborrens larvgångsystem som kan variera beroende på trädets densitet och omgivande miljö. Dom är gjutna i olika nyanser med en storlek på 1x1 meter styck. Gjutare stoneform
Utlysningen gjordes med anledning av vetenskapsmannen och renässansmänniskan OlofRudbecks 500års jubileum. Uppdraget var att knyta an till Rudbecks livsgärning. I sambandmed en nybyggnation av akutsjukhuset i Västerås fälldes ett antal stora ekar som jag hadeatt utgå ifrån. I mitten av stocken finns ett slags abstrakt mönster som föreställerplanlösningen av den botaniska trädgården. Den flankeras av lymfkärlsystemet som Rudbeckupptäckte vid 23års ålder och gav honom ett internationellt rykte som vetenskapsman.Ovanför botaniskamönstret väller det fram olika växtarter som finns i trädgården. Rudbeckimporterade växter över hela världen för att hans studenter skulle kunna kombinerafältstudier av växter kombinerat med teori. På den nedersta hyllan på stocken finns en mört,vandrande pinne och mus redo för dissektion. Rudbeck grundade även den anatomiskateatern i Uppslaa där man dissekerade djur och människor inför publik och jag föreställermig att Rudbeck redan som liten fascinerades av djurs beståndsdelar. Stocken eller raketenär även tänkt som en hyllning till kunskapens möjligheter att expandera. Gestaltningen inkluderar även två fågelmedaljonger som finns i sjukhusetsentré gjorda med Rudbecks illustrationer som förlagor
I Siegbahnparken, mitt i den nya stadsdelen Rosendal i Uppsala, är motiven hämtade från det närliggande naturreservatet Kronåsens karakteristiska arter. Förutsättningarna för konsten har varit att inkluderaplatsens historia, natur, kulturarv och identitet. Parken är utformad på ett för den biologiska mångfalden gynnsamt sätt med insektsdepåer, holkar och trädlågor.
Reliktbock ser ljus
Intill Siegbahnparken finns ett bestånd stora tallar som planterades av Linné på 1700-talet. Tallarna har fått stå orörda i 300 år och skapat en biotop för ett antal sällsynta växt- och djurarter, däribland reliktbocken. Denna bronserade betongskulptur visar ögonblicket då reliktbocken kravlar sig ut ur tallstammen efter att ha levt som puppa och larv i trädet under två års tid. Uppdykandet blir som en uppskalad manifestation av Linnés 300 år gamla tallplantering.
Moderstation
I en två meter hög ekstubbe möts det moderna samhället och naturens ursprung. Runtom Moderstationen, i spridda högstubbar, har jag snidat en soptunna, luftventiler, strömbrytare och en pulversläckare.
Oxstekel
Oxstekeln är en bronserad betongskulptur som är ett collage av insektsdelar från mina egna samlingar där jag försökt konstruera ett fiktivt djur anpassat för framtida klimatprövningar. Själv växte jag upp i Valsätra några kilometer från Siegbahnparken och ägnade mycket tid åt samlande av insekter. Områdets spektakulära arter blev min inkörsport till ett livslångt intresse för insekter och fåglar.
En film om gestaltningen i Uppsala gjord av Skarstedts produktioner
I en stubbe intill Olaigatan, i parkstråket norr om Örebro slott, har jag snidat en mängd igenkännbara motiv från det moderna urbana livet. Skulpturen snidades live under Open Art 2022, som en sorts tidsmaskin eller minnesmärke över mänskligheten. Den svenska träsnideritraditionen har lockat fram konstnärer ur den djupa folksjälen, som ett material tillgängligt även för de minst priviligierade. Den traditionella hantverksmetoden möter den urbana samtiden genom min bakgrund inom hiphopen, som liksom folkkonsten använder enkla medel för att skapa ett avtryck i det offentliga rummet.
Med stöd av strängnäskommun och Ulvhäll målade jag en befintlig tio meter hög torrfura i skulpturparken Ulvhällshällar vit med kalkfärg. Sedan ljussatte jag den med ett färgskiftande ljusprogram som går frångrönt, orange, violett och grönt. Till detta gjorde jag ett ljudkonstverk med hädangångna hackspettar . Jag har velat framhäva den skulpturala aspekten av det döda trädet men först och främst är det tänkt som enhyllning till eldens livgivande kraft och den biologiska mångfaldens beroende av led.
Trädet är en så kallad torrfura som har överlevt skogsbränder och då utsöndrat kåda som gjort att det kunnat stå dött i minst hundra år nu och tjänat som födodepå till generationer av hackspettar. Verket med färgskiftningarnaär en hommage till naturens fruktbara sätt att samverka mellan eld, trä och djur . Ljudet är upptagningar av hädangångna hackspettar som verkat i området.
För att uppmärksamma hur viktiga träden är om symbol för höga naturvärden, hållbarhet och livskraft utsåg Vänersborgs kommun 2014 ett symbolträd för det. Valet föll på en jättelik ask som står bredvid vattentornet i Vänersborg och omfattas av naturminnesskyddet.
Med tanke på den artrikedom och värnandet om biologisk mångfald som framgår av den kuratoriella programförklaringen så gick mina tankar till det nordiskmytologiska universalträdet Yggdrasil som också är en ask. Trädets symbolik har en yin och yang liknande innebörd där det ljusa samexisterar med det mörka. Båda världarna är befolkade med mytologiska djur som har olika symboliska innebörder. Midgårdsormen nere bland trädets rötter symboliserar mörka krafter och hjortarna i trädkronan symboliserar livskraft och ljus.
Min idé är att göra ett lokalt yggdrasil med former hämtade från den lokala asken vid vattentornet i Värnersborg samt att byta ut dom ursprungliga mytologiska djuren mot djur som återfinns i kommunens närmiljö. Midgårdsormen har jag ersatt med en snok, hjortarna mot rådjur och dom sällsynta nornorna är utbyta mot guckoskor som också är sällsynt men som växer i länet. Dessa orkidéer växer vid trädets rötter och enligt myten så spinner dom människornas livshistorier. Ekorren som är en budbärare mellan rötterna och trädkronan förblir en ekorre. Den väldiga rovfågeln som flaxar med vingarna i trädkronans mitt för att skapa rörelse o händelseförlopp är utbytt till en kungsörn som även den går att se i trakten. Två flyttfågelsträck flankerar trädet.
Och visar på årstidernas återkomst och signalerar en sund klimatbalans.
Idén med att byta ut djur o växter från det universella mytologiska till det lokala igenkännbara är att visa på att det universella finns att skåda i det lokala och tvärtom vilket även för tankarna till citatet ”att tänka globalt och handla lokalt”, ett dubbelperspektiv på tillvaron
Sedan begynnelsen har arkitekter och byggherrar sökt sig till naturen och topografin för att ge
sina idéer ett stöd eller berättigande som om gud haft med sin hand på ett hörn. Katedralen är ett
exempel på en form som har referenser till symmetriska bergtoppar. Med arrangemanget av
födoorgeln vill Mattias Bäcklin återskänka en en form som engång plagierats från naturen, lastad med
fågelmat för att återställa balansen. Fågelmataren kommer att bestå av cirka tjugo metalrör fyllda med
fågelfrön. Rören kommer att ha hål med en pinne under där fåglarna kan sitta och komma åt födan.
Den kommer att bestå av tre olika sektioner, en stor mittensektion med solrosfrön som är en preferens
för finkar, nörväcka och talgoxe. Den vänstra sektionen kommer vara fylld med hamofrön som gillas av
mesar, en och talltita och i den högra sektionen kommer det finnas havre som gillas av fältsparvar
exempelvis gulsparv. Här kommer det att finnas möjlighhet att studera fåglars födopreferenser.
En sakral gåvostation som kommer vara ljusatt nattetid där det kommer att finnas möjlighet att studera
fåglar på nära håll. Vi kommer även att bygga gömslen av grenar, granris och tyg.